Övik Energi

Kraftvärmeverket

Övik Energis kraftvärmeverk, också kallat Hörneborgsverket, levererar förnybar energi i olika former till invånare och företag i Örnsköldsviks kommun. Den biobränslebaserade anläggningen är motorn i vår energiproduktion.

Ånga, el och fjärrvärme

Många kanske tror att Hörneborgsverket mest är till för fjärrvärme. Så är det inte. Ånga, el och fjärrvärme står vardera för ungefär en tredjedel av den totala energiproduktionen på ca 700 miljoner kilowattimmar per år. Produktionen av ånga, el och fjärrvärme är beroende av varandra. Fjärrvärmen och ångan är en förutsättning för att el ska kunna produceras, allt hänger ihop.

Hörneborgsverket tar aldrig semester

Under vintermånaderna har Hörneborgsverket en nyttjandegrad på nära
100 procent. Sommartid går produktionen ner något eftersom fjärrvärmekunderna då i princip bara behöver fjärrvärme till varmvatten. Det gör att vi under sommaren får ett överskott av "energi" som måste kylas bort men som också får vår turbin att snurra och producera värdefull el.

Högt kapacitetsutnyttjande

Samspelet mellan de olika energislagen innebär en mycket hög nyttjandegrad jämfört med andra kraftvärmeverk. Det är också Hörneborgsverkets styrka och framgång.

Hörneborgsverket - fakta i korthet

Placering

Hörneborg, Örnsköldsvik

Anläggningstyp

Biobränsleeldat kraftvärmeverk med fluidiserande bädd i pannan, ångturbin med fjärrvärmekondensator samt avtappning för industriell ånga.

Kapacitet

Panna 130 MW, turbin 40 MW. Maximal produktionskapacitet är ca 1,1 terawattimmar (TWh) eller 1,1 miljarder kilowattimmar (kWh), vilket ungefär motsvarar energianvändningen för 55 000 normalstora villor under ett år.

Bränsle

Biobränsle som består av bark, grot (toppar och grenar), torv och flis.

Bränsleförbrukning

1,3 TWh/år

Produktion

Under ett normalår produceras ca 900 miljoner kWh varav: 300 miljoner kWh ånga, 350 miljoner kWh fjärrvärme och 250 miljoner kWh el.

Drifttid

11,5 månader/år

Verkningsgrad

88 procent

Invigt

2009

Investering

1,2 miljarder kronor

Processen i korthet

Biobränsle transporteras till kraftvärmeverket och eldas i ångpannan. De heta rökgaserna värmer upp pannvattnet. Ångan från det kokande vattnet driver turbinen, som i sin tur driver en generator som ger elkraft till elnätet. Genom en avtappning i turbinen leds ånga till ett ångnät som förser närliggande industrier med energi. Övrig ånga värmer upp vatten till fjärrvärmenätet. Ångan återgår till vatten och pumpas tillbaka till pannan. Rökgaserna från pannan renas från föroreningar och den aska som bildas används exempelvis som markfyllnad.

  1. Lastbilar levererar biobränsle till en markficka. Biobränslet består av bark, grot (toppar och grenar), torv och flis. Därifrån transporteras bränslet på ett transportband till en beredningsstation, där olämpligt bränsle som metall och alltför stora bränslebitar sållas ut. Biobränslet förs därefter vidare på ett transportband till en bränslesilo, som totalt rymmer biobränsle för cirka två dygns bränslebehov, d.v.s. cirka 8 000 kubikmeter. Det motsvarar energibehovet för cirka 200 eluppvärmda villor under ett år. Cirka 50 lastbilar per dygn levererar biobränsle till kraftvärmeverket.
  2. Från bränslesilon transporteras bränslet sedan in till pannan på ett transportband. Varje timme matas 200-400 kubikmeter bränsle in i pannan och eldas. I pannan cirkulerar pannvatten i tuber som värms upp till ånga av de heta rökgaserna som bildas. Vattnet har renats för att det ska kunna kokas utan att bilda skadliga beläggningar i pannan och turbinen. Ångtrycket i pannan är 140 bar, det vill säga ett tryck som är 140 gånger högre än ett vanligt lufttryck. Temperaturen i ångan i pannan är 540° C.
  3. Ångan leds in i en turbin, där den expanderar och får turbinen att rotera. Genom en avtappning i turbinen produceras ångan till åtta bar. Ångan leds till ett åtta bars ångnät som försörjer Domsjö Fabriker, Akzo Nobel och SEKAB med energi.
  4. Den ånga som inte tas ut från ångturbinen till industrierna fortsätter genom turbinen och värmer upp vatten som går ut på fjärrvärmenätet. Ångan blir till vatten igen och pumpas tillbaka till pannan, där den värms upp på nytt. Fjärrvärmen som produceras räcker till värme och varmvatten för cirka 15 000 villor under ett år.
  5. Turbinen driver en generator som omvandlar turbinens rörelse till elkraft som leds ut på elnätet. Elektriciteten som produceras motsvarar cirka 15 000 eluppvärmda villor under ett år.
  6. Rökgaserna från pannan rensas från föroreningar. Eftersom enbart biobränsle används kommer rökgaserna främst att bestå av koldioxid. Den återförs till luften på samma sätt som den en gång tagits upp där av träden. Askan som bildas kan till exempel användas som markfyllnad. Kväveoxiderna renas genom en speciell förbränning där ammoniak tillsätts.